En diskett från åttiotalet är ett tunt plastark med magnetiskt material, inlåst i ett skal som aldrig var tänkt att hålla i fyrtio år. Många fungerar fortfarande, men varje gång en gammal diskett läses finns en risk att den skadas. Därför är min regel enkel: avbilda först, spela sedan.
Varför disketter tappar data
Magnetiseringen försvagas långsamt med tiden, och bindemedlet som håller det magnetiska skiktet på plats kan bli sprött eller klibbigt. Värme, fukt och magnetfält påskyndar förloppet. Den största faran är ändå mögel. Om en diskett med mögel körs i en station kan läshuvudet repa ytan och sprida sporer till nästa diskett.
Titta innan du läser
Dra försiktigt undan metallslutaren på en 3,5-tumsdiskett och titta på ytan i bra ljus. Ser du vita prickar, ringar eller en grumlig hinna ska disketten inte in i en station förrän den har rengjorts av någon som kan det. Är ytan blank och jämn kan du gå vidare.
Två sätt att avbilda
Det enklaste är att låta den gamla datorn själv kopiera disketten till en fil, till exempel via ett kopieringsprogram eller en överföring till en modern dator. Det fungerar bra för vanliga disketter utan kopieringsskydd.
Det noggrannaste är att läsa disketten på flödesnivå, alltså spela in de magnetiska växlingarna precis som de ligger på ytan. Det görs med kort som Greaseweazle eller KryoFlux, kopplade till en vanlig diskettstation och en modern dator. Fördelen är att även kopieringsskyddade original och skadade spår kan bevaras och analyseras i efterhand.
Filformaten
- ADF är det vanliga formatet för Amiga-disketter och räcker för disketter utan kopieringsskydd.
- IPF används av bevarandeprojekt för att lagra kopieringsskyddade original exakt som de var.
- D64 är motsvarigheten för Commodore 64:s diskettstation 1541.
- Flödesfiler från Greaseweazle eller KryoFlux är råmaterial som kan konverteras till de andra formaten senare.
Skonsamt arbetssätt
- Rengör diskettstationens läshuvud innan du börjar och efter varje misstänkt diskett.
- Läs varje diskett en gång, spara filen på två ställen och kontrollera att den går att öppna.
- Skriv upp vad varje fil är och var den kom ifrån, gärna med ett foto av etiketten.
- Spela sedan på avbilden, inte på originalet.
När disketten inte går att läsa
Ge inte upp efter första försöket, men tvinga inte heller disketten genom tio läsningar i rad. Prova en annan diskettstation, eftersom små skillnader i justering kan göra skillnad. Med flödesläsning kan man ofta rädda det mesta av en skadad diskett och bara förlora enstaka sektorer.
Förvaring efteråt
Förvara disketterna stående i en låda, svalt och torrt, långt från högtalare, transformatorer och annat som ger magnetfält. Undvik vindar och källare där temperaturen och fukten svänger.
Vad du får göra med filerna
Avbilder av dina egna disketter är för ditt eget bruk. Kommersiella spel är fortfarande skyddade av upphovsrätt även om de inte säljs längre, så dela inte filerna vidare. Egna program, egna sparfiler och egen musik är däremot ditt att göra vad du vill med, och de är ofta det mest värdefulla som finns på en gammal diskett. Mer om hur du använder avbilderna står i Emulering på rätt sätt.
