Frågan dyker upp i varje forumtråd om att börja med Amiga igen: ska man köpa den klassiska Amiga 500 eller den senare och kraftfullare Amiga 1200? Båda är bra val, men de passar olika människor. Här är skillnaderna som spelar roll när maskinen ska användas och inte bara stå på en hylla.
Två generationer av samma idé
Amiga 500 kom 1987 och blev den modell som de flesta svenskar förknippar med namnet. Den har en Motorola 68000 på drygt 7 MHz, 512 kilobyte minne från fabrik och det ursprungliga chipset som brukar kallas OCS. Amiga 1200 kom 1992 med en snabbare 68EC020, två megabyte minne och det nya AGA-chipsetet, som kan visa 256 färger samtidigt ur en betydligt större palett.
I praktiken är Amiga 500 maskinen som de flesta klassiska spelen skrevs för. Amiga 1200 klarar de flesta av dem och dessutom en mindre skara spel som kräver AGA.
Spelen avgör mest
Vill du spela det som gjorde Amigan känd, alltså de stora titlarna från slutet av åttiotalet och början av nittiotalet, är Amiga 500 det säkraste valet. Nästan allt startar direkt från diskett. Amiga 1200 är bakåtkompatibel men inte fullt ut. Vissa äldre spel kräver att man stänger av processorns cache eller väljer ett kompatibilitetsläge i startmenyn, och några fungerar inte alls utan hjälp.
Den hjälpen heter ofta WHDLoad, ett system för att installera spel på hårddisk eller minneskort och starta dem från en meny. Med det blir Amiga 1200 en mycket bekväm spelmaskin, men det kräver lite mer pyssel innan allt sitter.
Och Amiga 600?
Amiga 600 är mindre, saknar numeriskt tangentbord och har det något uppdaterade ECS-chipsetet. Den är i stort sett lika kompatibel som Amiga 500 och har en plats för hårddisk eller minneskort inbyggd. Den lider däremot av samma kondensatorproblem som Amiga 1200, så samma försiktighet gäller.
Skick och reservdelar
- Kondensatorer. Amiga 600 och 1200 har ytmonterade elektrolytkondensatorer som med åren kan läcka och skada kretskortet. Räkna med att en maskin som inte är genomgången behöver få dem utbytta.
- Nätaggregat. Originalaggregaten har många år på nacken. Många byter till ett nytillverkat aggregat för att skydda maskinen.
- Diskettstation. Mekaniken torkar och läshuvudet blir smutsigt. Be att få se stationen läsa en diskett innan du betalar.
- Tangentbord. Gulnad plast är kosmetiskt. Tangenter som inte registrerar är ett större jobb.
Bild på en modern skärm
Båda modellerna skickar ut en analog RGB-signal på ungefär 15 kHz, som många moderna skärmar inte förstår. Det enklaste är en äldre tv med SCART och en RGB-kabel. Annars behövs en uppskalare som gör om signalen till HDMI. Hur du väljer mellan alternativen går jag igenom i guiden Bygg en retrohörna.
Mitt råd
Om du vill ha känslan från skolgården, spela från diskett och slippa konfigurera: köp en genomgången Amiga 500 med minnesexpansion till en megabyte. Det räcker för nästan allt från den tiden.
Om du vill ha en maskin som startar spel från ett minneskort, klarar AGA-titlar och går att bygga ut: köp en Amiga 1200, men lägg pengar på kondensatorbyte och ett nytt aggregat från början.
Och vill du först känna efter om intresset håller kan du börja med emulering på datorn du redan har. Hur du gör det lagligt och med rätt inställningar står i Emulering på rätt sätt, och den som vill veta mer om bakgrunden hittar den i Amigans historia.
